Tisdag eftermiddag!

Godmorgon säger dödstrött katt med übertrötta ögon. Jag hade tänkt vara übersöt på första körrepet men är det ens värt besväret att sminka så här trötta ögon? Skulle helst vilja ha solglasögon på mig! =D

Vet inte hur mycket jag egentligen sov igår, försökte från morgon till kväll men sov inte så många timmar (och hade så klart varit vaken hela natten). Några obehagliga drömmar på morgonen och troligen några timmar djup och bra sömn på kvällen, vaknade runt 22:30 tror jag, så hur lite jag än hade sovit så gick det som det brukar när jag blev trött och försökte somna runt fem på morgonen. Tände ljuset minst två gånger för att försöka bli tröttare vid datorn, läste lite, nytt försök att somna... om jag somnar klockan 9 så hinner jag ändå sova sex timmar, först hade jag veckarklockan på 14:14, sen 15:15, sen 16:16... nej, den har inte ringt än men jag gav upp. Minns inte ens vad jag har tänkt sedan halv tolv, jag kan ha slumrat lite... fast det tror jag inte, känns inte så, var nog bara för trött för att tänka. Tidigare under "natten" tänkte jag alldeles för mycket. Räknade i huvudet hur många dagar Jakob är yngre än jag och kände mig gammal när jag tänkte att jag hinner fylla 30 innan han ens fyller 25, försökte komma ihåg nån körkompis för varje stjärntecken och sen en körkompis född varje år från '81 till '94, tänkte tänkte tänkte på svenska i typ dialogform (eh... monolog egentligen fast så som jag skulle kunna babbla för någon)... helvete, tänkte alldeles för mycket och ville vara en docka som kan öppna huvudet och ta ut hjärnan (helt fysiskt har de ingen, skulle gärna hitta en kamera eller något att ha inne i Johnnys huvud, hehe)...

Så nu mår jag så bra som jag kan må på en tisdag när kören börjar om mindre än tre timmar, kaffet doftar underbart men är fortfarande för varmt och jag vet att solen är på väg ner och när det blir mörkt ute så behöver jag en till Stor Stark för att kunna hålla mig vaken men kommer troligen känna att jag spyr om jag dricker en kaffedroppe till utan att äta.

Om jag skriver att ikväll kommer jag i alla fall sova kattbra så vet jag att jag inte gör det. Kommer säkert slockna genast när jag kommer hem, vakna runt ett på natten och känna mig pigg som en katt... tills jag vet att jag bara måste sova för att kunna fixa dygnsrytmen så mycket att jag hinner till min Freud klockan 16 på torsdagmorgonen.

Så. Trötta. Ögon. Och hela katten.

Men vid fikapausen är jag kanske redan så övertrött att jag inte känner mig trött längre... och i bästa fall sover från tidig morgon till eftermiddag, vaknar pigg som en sparv och får stressa igen för att jag inte hinner eller kan sova tillräckligt nästa natt... hur fan kunde mamma och pappa smitta sin normala rytm till mig när jag var i Finland och hur fan lyckades jag genast byta tillbaka till min värsta version när jag kom hem igen?? Pappa fyller förresten 68 idag <3

Ja, det är redan nästan mörkt ute. Hoppas jag hinner fota dockorna ute innan snön försvinner igen.

Hoppas kaffet hjälper så att jag lyckas ta mig upp ur sängen och till min älskade kör.
Annars mår jag jättebra (tur att jag inte har druckit vin eller något sedan lördagen) men är bara så trött. Jag tror inte jag lyckas säga en enda vettig mening ikväll.

Kaffe!! Nu!!