I'm totally a fan!

Annars kan jag berätta om höstbalen att den var helt underbar. Månen var full, men inte jag. Jag hade min underbara och alldeles för breda kjol på mig för första gången och den gick inte ens sönder!

Jag drack massor av cider men var inte full alls, bara glad och social. Kvällen slutade med att jag följde med Carl, Lars och Lotta till ett kebabställe (själv var jag inte hungrig och drack bara en cola light, sen så sa de att såsen var väldigt stark så jag var nöjd att jag inte ens försökte äta). Visst kände jag mig lite osäker om jag borde ha låtit dem vara i fred men jag kände mig ändå ganska välkommen och trivdes så bra så jag brydde mig inte om det var konstigt att jag var med. Och sen så är det inte det konstigaste jag har gjort. Jämfört med så många andra kvällar var jag liksom... normal. En av dem. Som vem som helst. Och ganska vacker tyckte jag. Och jättelycklig.

Mamma brukar säga att jag aldrig kan prata om nåt annat än om mig själv (och att jag är narcissist) och det hände några gånger igår också att jag kände mig dum och att jag inte kunde hänga med i vanlig samtal utan sa något konstigt som ingen fattade, som ingen ens hörde, det hände att jag började säga något och någon annan gick därifrån eller började prata med nån annan eller något. Men det hände inte så många gånger, kvällen var helt underbar ändå.

Och det där med att jag aldrig tänker mig för innan jag säger saker som jag inte borde veta... ibland tycker jag faktiskt om den där lilla ovanan men ofta märker jag att oooops, nu var jag lite creepy igen. Ja, jag märker det. Oftast först efteråt.

Under middagen pratade jag jättemycket med Elinor men också med andra, som Lars och Jakob och Lotta. "Fixargruppen" hade valt bordsplaceringen taktiskt så att jag inte kunde stirra på Carl alls. Nästan. Men jag lät det inte störa mig. Alls.

Det var en väldigt lång och väldigt skön kväll.
Klockan fyra gick vi alla fyra hem, pojkarna åt sitt håll och Lotta och jag åt andra hållet och jag frös lite i min kofta (ingen jacka) när jag gick hela vägen till Flogsta. Fullmånen lyste vägen för mig och Orion hängde ovanför Flogsta. Jag hade ingen aning att Carl hade bott i det här huset också. Vi måste ha sett varandra någon gång innan vi kände varandra. När jag bodde hos Trollet så bodde han inte där än... tror jag. Ingen aning faktiskt när han bodde där. Alltså Flogsta låghus.

Jag borde ha tagit namnlappen från dörren när jag en gång (midsommarnatten tror jag) gick och kollade om namnet stod på dörren för då hade han Flogstavägens adress på körens hemsida fortfarande...

Min samling av namnlappar blev lite större igår, jag tog de två traditionella plus min egen så klart men Jakob gav mig sin när han såg dem och sen så tog jag Lars Liljenbergs lapp också för att jag ändå brutit traditionen lite. Nästa gång när jag ska använda hängande örhängen (som jag köpte igår) så måste jag komma ihåg att de är i samma ask som alla namnlapparna.

Ja, runt fem var jag alltså hemma och kollade fb snabbt, försökte somna klockan sex men det gick inte så bra tack vare den här jävla hostan. Sen så vaknade jag runt halv elva och nu har jag druckit kaffe, laddat upp en massa bilder på fb och alltså min första youtube-video nånsin. Jag ska nog vila lite till med den här videon på bakgrunden innan Erica ringer och vill ha söndagspizza. Hon blir nog glad när hon hör hur bra jag hade det igår och hur snäll och nykter jag var. Måste försöka komma ihåg hur skönt det var så att jag kanske slipper skämmas nästa gång - det blir väl julfesten, lite fågel får jag vara men inte som i fredags.

Kören - jag älskar er. <3

P.S. Nu tittar jag på bilderna och kommer på att nästa språk jag vill lära mig är KROPPSSPRÅK!! Varning för överanalysering xD