tisdag 18 mars 2014

Sinkkuelämää, 1. vuosi

 
Rubriken var på finska men jag ska skriva på svenska ändå.
Om mitt första år som singel alltså. Nu när jag börjar skriva är det fortfarande en timme kvar av den 17 mars; Erica gjorde slut med mig precis ett år sen.

Det kändes som världens ände.

Jag hade precis varit på övningshelg, den var jättebra - fast jag kände mig osynlig och utanför ett tag och grät lite, men då pratade jag med Johan som sa att jag har ju i alla fall en flickvän som älskar mig, då kändes mitt liv ändå värt att leva.

Nu när jag tittar på bilderna kommer jag ihåg hur kär jag var i Lars M. då, Carl var fortfarande bara den där trevliga killen som satt bredvid mig på höstbalen. Jag kommer ihåg att vi skulle säga våra namn och något man gillar som börjar med samma bokstav. Jag sa Minttu, jag hade en flaska med mig och vin också. Folk skrattade som vanligt och jag var nöjd. (Vi gjorde samma lek en gång tidigare också, för länge sen, då sa jag melodisk metal.) Lars L. sa att han gillar Lars (M.), jag minns inte om jag sa högt vad jag tänkte: vem gör inte det??!

Några av bilderna bevisar också att Lars L. har ett väldigt smittande leende. Och att det fanns jättemycket snö då, vad klagar alla - jag med - nu? Det är bara mars, det behöver inte vara sommar än. Men jag vill ha våren tillbaka ändå!!

Sen så minns jag inte vad alla andra sa. Min grupp vann spextävlingen, jag var Super Maaria. Har jag inga bilder på den övningshelgen på facebook?? Konstigt, eller kanske inte så konstigt när man tänker på vad som hände efter den. Jag vill inte tänka på dagen. Och har nog fortfarande inte helt förlåtit Erica för att Fanny var här då. Jag kunde bara gråta, Erica och Fanny bar alla mina saker som jag hade haft hos Erica in i mitt rum, jag tror jag slutade inreda dockskåpet då och nu är det i Finland. Nej, den dagen vill jag inte tänka på.


Underbar övningshelg igen.

Sen så var Johnny och jag i Finland en månad.
Det hjälpte kanske lite, men riktigt glada blev vi inte.

Men i april var det BJD-möte i Helsingfors! Tur att Johnny var med!
Jag träffade också många vänner i Finland <3

Valborg med Riitta och Henri!
Dumma poliser märkte att vi drack i Stadsparken och tog allt, till och med min oöppnade vinbox som jag hade i väskan. ='(
Då ville jag dö igen, men istället drack jag mig full på Bullitt och gick på efterfest med killar som jag inte kände.
Hoppas nästa valborg är varmare och gladare.

I maj var Unna - en av mina allra bästa vänner - här med sin pojkvän Joonas!

Egentligen var ju tanken att bara posta en bild per månad...
Men det måste jag ju nämna att jag var på min allra första vårbal!
Och fick sitta bredvid Carl.
Och Lars höll talet till mannen. Jag älskar Sverige ;)

I juni var jag i Finland igen, på klassträff. Och sen så fick jag ju jobbet också, som personlig assistent, och mådde ganska mycket bättre. Men det viktigaste i juni var...


...en helt oförglömlig körresa! Jag tror det hände innan resan ens började.
Jag blev lite förtjust...
...och sen väldigt förälskad...
...och så småningom helt besatt. Det bara blev så.

Milean var med. Jag satt där på kanten förresten också, men då tvingade mina körkompisar mig att gå ner från tornet.
 

Men i juli var jag tre veckor i Finland och jobbade. Det var soligt och vackert.
(Jag tänkte på Carl hela tiden men hann i alla fall njuta av den finska sommaren, jobbet och söta katter och vackra blommor och alla underbara dofter...!)


Där hade jag Silas med mig för tvillingarna hade fått för lite uppmärksamhet.
Nästa gång jag åker nånstans får kanske Elias följa med? Om jag är nöjd med hans face-up som jag gjort själv.


 
Varje söndag var jag ledig och träffade Riitta!
Det var BÄST! =)



På min födelsedag i augusti åt jag brunch ute med Johnny och Erica! 


 
Sen så skrev jag på fb att jag tänkte åka till VG och fira min födelsedag med någon cider och att jag gärna ville ha sällskap, men (som vanligt) träffade jag ingen jag kände. Det gjorde inget för jag träffade en så här söt kille där!!
Han tyckte om mig! Jag smakade tydligen gott =)


 Det kan se ut som om jag bet tillbaka. Det gjorde jag inte, jag biter bara människor!
Anne flyttade till Luleå, jag målade en liten tavla som tack för allt hon har hjälpt mig med.
(Till exempel att få psykiatrisk hjälp och det där jobbet!)

I september hade vi kräftskiva hos Elinor!
 
I oktober var jag två veckor på Azorerna!

Och jobbade hela tiden, dvs. fick betalt för att njuta av livet i trevligt sällskap (plus en mindre trevlig gubbjävel som inte ville ha mig som sin dotters assistent efter resan).

En dag var jag ledig!

Pörrö var med!
 
Efter oktober har jag alltså inte jobbat, eller pluggat eller gjort nåt annat klokt.
Men när jag hade jobbet mådde jag ganska bra - när jag inte grät av stress alltså.
 
I oktober hade vi en till underbar övningshelg! Åtminstone vad man kan tolka av bilderna... resten av natten var kanske en annan historia. Vad kan man säga... jag var inte helt osynlig i alla fall.
Tur att jag inte minns allt.
 


Det var nog Snusmumriken som tog den här bilden.


Utan mig skulle den här bilden vara så söt...! Till och med Johnny skäms.
 
 
November! Höstbal!
Och den här gången var jag inte sparv, jag hade en helt underbar kväll som ju slutade på ett kebabställe med Carl, Lars och Lotta. Det var en bra kväll. Månen var full men inte jag, så borde det alltid vara!
Men ofta blir det tyvärr tvärtom, jag är full oftare än månen. Fast på lussegasken var nog månen också full.
Meinasin laittaa kuvan jossa pussaan sitä poskelle mutten kehtaa. Ja siitä ruumiinkielestä, tässäkin kuvassa...

På nyårsafton var jag inte full. Men ensam var jag.

Tittade på fyrverkerier med Johnny och kände mig lite ledsen.

 
Behöver jag verkligen posta bilder på vad som hände i mitt liv i början av det här året? De viktigaste körbilderna finns nog redan här. Annars har jag sovit, ätit, druckit och kramat katt. Egentligen känns det väldigt bra att vara singel, när man har en katt a.k.a. ex-flickvän som man kan krama och pussa nästan hur mycket som helst <3

Just nu sover jag väldigt mycket. Det är skönt att drömma. Igår gick jag hem till Erica för att sova i hennes säng, klockan var typ elva på morgonen, och lyckades sova hela dagen (hade varit ute och supit med Tonis pengar, han frågade om jag var festsugen och när är jag inte det... men det skulle kunna bli en till lång historia) och sen så kröp Erica in i sängen och läste men blev inte riktigt sömnig för att det var fullmåne, då gick jag upp en stund och åt nudlar, kröp ner i sängen igen och sov hela natten. Sova katt, det är det bästa jag vet! Men jag kan inte riktigt fatta hur folk klarar av att vara singlar om de inte har såna vänner som min Erica? Eller... det kanske är därför vissa knullar runt?

På förmiddagen gick jag och köpte bacon med Ericas pengar, det var fan vinter igen, eller... just det, jag skulle ju inte klaga för det var mycket mer snö förra året ;)

Sen så lagade vi carbonara, och när jag hade ätit så kröp jag ner i sängen igen. På kvällen väckte Erica mig för att hon tyckte det var dags för mig att gå hem. Jag hade ju inget emot att se dagens Salatut och äta lite nudlar, och nu undrar jag om jag ska dricka en kopp kaffe... kanske imorgon istället? Hade tänkt göra det redan för en timme eller två sen, men fastnade i mina bilder.

Det var alltså mitt första år som singel. Jag var 17 när jag blev ihop med Petteri och sen dess hade jag inte varit singel mer än fem månader. Undrar hur många fler år det blir nu? Det är inte lätt att älska mig, och absolut inte lätt att vara min partner, fråga vem som helst (Petteri, Trollet, Marco, Erica).

Jag vill ha en familj när jag är vuxen. Någon att skaffa barn med. Någon som älskar mig.
Men det kan vänta "några" år, först tänker jag skaffa en katt, ja och en så stor lägenhet att det finns plats för mig, dockorna, böckerna och pälsbollarna.

Men vem ska jag krama och hur kan jag sova katt när Erica och jag inte bor i samma hus längre??

2 kommentarer:

  1. Skriv om hur det var i Azorerna och sällskapet du hade tror inte du har gjort det.

    SvaraRadera
  2. Du har haft motgångar men trots allt tycker jag att ditt första år som singel var fint. Att du fortfarande har Erica i ditt liv som nära och kära vän är underbart. Så länge ni bor i samma stad kan ni träffa ofta varandra och ha sleepovers.

    Du var himla duktig som personlig assistent och jag tror att du blir himla duktig mamma för du kan ta hand på snällt och empatiskt sätt om personer som inte klarar sig själv. Lyckligt lottade är de barn vars mamma har bra fantasi, kan olika trick i vattnet, kan sagor ur minnet och har stadens bästa hemmabibliotek :)

    Hoppas vi har bättre tur på denna valborg! Om jag tar ylletröja och gummistövlar med mig till Uppsala blir det säkert solig och varm valborg.

    SvaraRadera

Miau?