söndag 8 december 2013

Lind osv.

Jag märkte just att jag tänkte typ precis som jag gör nu och att jag skrev dagbok på Bilddagboken för några år sen. Inte bara en massa bilder. En massa text som nästan ingen kanske läste.

Bara för att det hjälper att skriva när man mår dåligt.
Och när man mår bra så vill man berätta det också, för de viktiga.

Jag förstår att Lind började hata mig. Jag förstår inte varför Carl inte gör det - och han är så snäll mot mig att jag inte kan låta bli att tänka på honom hela tiden.

Vilken tur att jag har Jakob, min vän, någon att krama, någon att prata om Carl med, någon som är lika viktig fast på ett annat sätt. Och Elinor! Fast jag pratar inte om allt med henne. Oftast inte. Minns inte ens om jag nånsin sa nåt om såren... hon vet inte hur dåligt jag egentligen (ibland) mår, om hon inte läser bloggen.

Hon är ändå körens bästaste tjej. Lena är kanske näst bäst och sen så Elin, och kanske Anna. Gamla Johanna är vackrast. Och Sigrid har längst hår (jag minns när jag hade längst hår!!) och hon är jättetrevlig.

Jag saknar Erik. En till, förresten, som jag glömde när jag skrev på fb om alla saker som jag älskar/älskat som har fyra bokstäver. Dani, Lind, Lars (M.), Carl... katta helt besatt. Miau, mjao, katt, meow... prkl (perkele), stna (saatana), ja, jag svär för mycket! Book? Det hade jag inte på listan.

Listan såg ut så här:

Inhoan numeroa neljä, mutta tajusin just että olen aina tykännyt nelikirjaimisista sanoista/nimistä. Dani, Lind, Lars, Carl, Demi, Salo, äiti, iskä, kisu, fuck, prkl, miau...

kommentteja:

Minä: Satu, Laru, Taru, Maru... no okei, Satu ei sentään onneksi kutsu mua enää Maruksi eikä Rupaksi. Ethän?
 
Demittäjä enneyet:  Jos joskus päädynkin (suomen)ruotsalaisiin naimisiin, haluan nelospojat, joille tulee nimiksi Nils, Knut, Hans ja Sven
Ei liity, kerroin silti.
 
Vad var det vi pratade om, Riitta? Och våra katter måste heta Nisse och Calle. Jättefula smeknamn faktiskt, men när vi vet varför... =)
 
Fast kanske inte. Kanske några finska dumma namn. Som Rutto, Elukka...
 
Men nu ska jag inte skriva om namn. Eller... svårt att sluta. Av alla mina tolv dockor är det bara Luna som har ett namn med fyra bokstäver! De andra är ju Deena, Johnny, Elias, Silas (5, 6, 5, 5), Alice, Milean (5, 6), Ed (2 - no shit sherlock), Emeralde, Madeleine (8, 9), och Stella (6), Lunas tvilling, och så Pörrö (5).
 
Katta trött katt. Men poängen var att du - ni - alla ska läsa vad jag skrev när Bilddagboken fortfarande hette Bilddagboken. Och förresten så vill jag fortfarande ha nån sorts kontakt med Carl, utanför kören, och sen så ska Jakob komma hit så jag blir tvungen att städa rummet. Eller Erica! För det är jättestökigt nu igen...
 
Btw, jag har varit ihop med Petteri (7), Thomas (6), de båda har 14 bokstäver om man räknar för- och efternamn. Petteri Tuovila, Thomas Karlsson. Och det har jag med, Maaria Vikström. Sen så Marco Miotti (5+6=11) och Erica Sandberg (5+8=13). Om man absolut vill ta det som att jag har varit ihop med 7, 6, 5... så heter hon fortfarande officiellt Eric. Fast för mig har hon alltid varit Erica.
 
Igår - nej vänta, i förrgår - firade jag min första självständiga självständighetsdag. Dvs Finlands nationaldag som singel. Mellan Trollet och Marco var jag singel typ fem månader, innan dess hade jag aldrig varit singel - jag hade en "pojkvän" som jag inte räknar när jag var 16-17, sen så direkt Petsku, sen så direkt Trollet, sen så tog det en hel (hemsk) sommar innan jag träffade Marco, sen så tog det slut när jag egentligen redan visste att han skulle göra slut och hade hittat Erica.
 
Hon orkade inte mer, och det förstår jag, hon sa det i mars. Men som Loke säger: vi gör inte slut, vi gör om. Nu är vi vänner. Och hon är min katt, jag är hennes katt.
 
 
Ja, samma piercingar och samma gamla kaffekopp, jag köpte två och nu har jag äntligen fått tillbaka den andra av Tuula, så Erica fick den.
 
Om lejonkvinnor och vattumän - men det är jag som är mest man av oss två. Fast ändå inte så mycket man att hon får kalla mig hetero!!! Fast det hon sa var typ citat... tror jag. Att jag är så butch att det är svårt att tro att jag är hetero... f*ck you, älskade Erica. Haista vittu, oot rakas. <3
 
Så min ex-flickvän kallade mig hetero. Men Jakob trodde i alla fall att jag var lesbisk innan vi lärde känna varandra på riktigt - det började kanske på V-Dala när vi pratade om Lars och hur bra Lars och nya Lars skulle passa ihop?   
 
Då visste halva kören hur kär jag var i Lars M, han visste det senast på rigaresan när han läste min dagbok. Och då var jag samtidigt kär i Lind. Och Erik läste samma dagbok och frågade om han fick boka en tid hos en läkare - då fick jag medicin igen, Sertralin som jag fortfarande äter fast 100 mg (då fick jag bara 50).
 
Lars började inte heller hata mig. Han var vaken typ hela natten med mig och Sara och Kristina, jag sparvade mig och minns hur han tog min tass (eller handled) när jag tänkte springa och typ hoppa in i havet... jag tycker fortfarande jättemycket om honom och blev så glad när han berättade om sin pojkvän! På vårbalen, samma kväll då jag tog bilden som Carl fortfarande har som sin profilbild <3 <3
 
Läser du mig ibland, Carl? Bloggen alltså?
Jag skulle så gärna vilja veta vad du tänker.
 
Och Riitta... ska inte du blogga på svenska också? ;) Jag kan kolla stavningen och grammatiken!

1 kommentar:

  1. Om jag minns rätt pratade vi om böcker, dina foton, utbildning och kattnamn. Kanske kasserar vi Nisse och Calle och hittar på nya namn (till exempel med hjälp av Astrid Lindgrens böcker). Eller katter får bestämma :)

    Tack snälla du men nej tack. Jag har varken förmåga eller lust att blogga. Du har dom båda och därför är det en glädje att läsa dina texter.

    Kanske har det gått tillräckligt lång tid och Lind har inte längre lika starka känslor mot dig? Prata med honom om förfluten stör dig.

    SvaraRadera

Miau?