Jag vågar inte än kommentera direkt, tänk om du gör som med dina fb-bilder, gömmer allt för mig. Men du skulle inte skriva offentligt om jag absolut inte fick läsa.
Och du vet säkert att jag hittar och läser. Och du kanske fortfarande läser mig... det du skrev var nästan ett svar till det jag skrev på finska, att jag hoppas du fortsätter skriva precis vad som helst, nästan läskigt. Å andra sidan skulle jag kolla noga vad någon skriver om mig även om det var en irriterande stalker helt beroende av mig (som om någon kunde vara, och jag är glad att ingen är, tror jag). Jag skulle till och med försöka översätta texter jag inte förstår. Det är ganska läskigt.
Glädjen!! Att läsa något om ditt liv och ännu viktigare, dina tankar och känslor.
Jag har sett en skugga av människan bakom drömmen. Den är både vacker och underbart vanlig.
Som månen som kan både lysa och kasta en skugga...
Jag har "alltid" skrivit. Och fått ganska dåliga betyg i skolan för att den röda tråden helt enkelt inte finns. Saktexter är skitsvåra. Det är kanske därför jag skrivit dikter, i en text av bara några rader är det bara konstnärligt att den röda tråden inte finns.
En snabb översättning av den nyaste dikten på den sidan, Thomas, om Trollet alltså, våren 2008:
På kvällen masserade du lätt min rygg
tills jag somnade lycklig
I min dröm var du på fel ställe
på morgonen vackrast i världen
Genom fönstret såg jag hur
två kråkor höll på att döda en duva
- Mitt första år i Uppsala var verkligen lyckligt, jag vet inte om jag märkte det då, jag vägde typ 60 och tyckte att jag var tjock, men pluggandet och allt gick jättebra och sen så hade jag Trollet och allt var så bra. Nästa vår var jag duvan. Kan duvor klara sig utan stjärt? Alla mina dikter handlar om verkligheten och riktiga tankar (jag såg fåglarna utanför Engelska parken på riktigt) utom kanske de som handlar om självmord - eller riktiga tankar, kanske, tanken att om en nödutgång finns så är jag trygg och behöver inte använda den.
Bry dig inte om den röda tråden, skriv, bara skriv. Det skulle jag säga och jag vet att alla riktiga författare skulle säga samma sak. Jag är ganska säker att du - till skillnad från mig - hittar den till slut. Ibland har jag kanske den också? Du och några andra har ju sagt att jag skriver bra. Så det stämmer! Skriv så kommer det sen! Våga tänka med fingrarna på tangentbordet.
Jag har sett en skugga av den riktiga människan bakom drömbilden. Detta gör mig lycklig.
Om bara du kunde komma tillbaka till kören också...
Nu ska jag ta en Stor Stark Kaffe och snart är det dags för veckans första Salatut Elämät! Rutiner är bra. Sen så kollar jag kanske en film eller börjar på Game of Thrones medan jag försöker igen sy den där stjärntröjan eller -klänningen till Alice! Svårt när rumpan är dubbelt så bred som midjan men hon är så vacker <3 min perfekta kropp!
Glad katt här. Väldigt glad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Miau?