fredag 25 mars 2016

...

Över ett år sedan jag skrev om mitt liv.

Nu då?

Pluggar inte, men har anmält mig till en nybörjarkurs i teckenspråk.

Efter lite problem på Onnela, jag och några andra tror fortfarande på att problemet är alla som snackar bakom ryggen på andra, så jobbar jag inte där längre förutom om de behöver extravak nån natt.

Men jag jobbar på ett LSS-boende. Alltså, med personer som har utvecklingsstörning. Nu vill språknörden skrika nåt om termerna men jag är för full. Trivs kattbra på jobbet.

Full? Ja, fortfarande samma fyllo som Erica gjorde slut med.

Som Marco inte längre var kär i.
Som Trollet (Thomas) blev trött på.
Som Petteri inte kunde vara ihop med, eller ens vara fb-kompis med längre, nu alltså, märkte jag.

Helt ärligt: jag förstår nästan hur Erica tänkte, det gör fortfarande ont men hon har det säkert mycket bättre nu.

Marco? Vi kanske borde ha varit vänner istället?? Bara vänner! Varför blev vi ihop??

Trollet?? Utan honom hade jag och Petteri kanske varit ihop mycket längre. Utan honom hade nog jag åkt tillbaka till Finland. Tack, Trollet, för att du var min ett litet tag.

Petteri? Petsku? Det var så länge sen.


Sen så alla som jag varit kär i. Besatt. Kunde inte tänka på nåt annat.

Dani, i grundskolan.

Matti, Johnny osv... när jag var med Petsku. Och Jenni. Och Turo.
Lars. Lind. Carl.

Carl W. Johannes

...Carl Johannes

du Carl, du behöver inte vara rädd för mig längre, nu har Johannes börjat i kören och jag har typ glömt dig...

1 kommentar:

  1. Har Erica det bättre?

    Kanske, men som den stora svarta panter hon är så vandrar hon ensam. Hon lämnade dig på ett sätt som var fegt för vid den stunden var hon för svag för att göra på något annat sätt.

    Hon mår bra idag men har aldrig funnit någon som kan dela sitt liv med en varelse som hon. Du gjorde en del skada men du gjorde också mycket som var bra och för det är du alltid hågkommen och ibland saknad.

    Min väg är alltid ensam.

    SvaraRadera

Miau?