Jag har inte skrivit så mycket under de senaste månaderna...!

Livet är lite annorlunda nu än för ett år sedan.

Jag pluggar, till undersköterska alltså, och trivs kattbra.

Jag har precis börjat jobba på det finska äldreboendet Onnela - och jag trivs kattbra där också.

Jag och min Markus har ett fint hem i Sävja och vi trivs kattbra.

Och så har vi två söta små kissemjauare och vi älskar dem nästan (?) lika mycket som vi älskar varandra!

Förresten så bor ju Riitta i Uppsala nu, vi jobbar på samma plats, och jag har andra vänner och sociala kontakter också. 

Sisu och en del av bokhyllan

Arne Katt i sovrummet

Syskonen och fönstret mot skogen

Jag är överlycklig med mitt liv nu. Tydligen skriver jag bara när jag inte mår så bra, när jag vill klaga och gnälla.

För ett år sedan hade jag inte träffat Markus än. Jag gjorde inget annat än drack vin och låg i sängen vid datorn och tänkte på Carl. Jag pluggade inte och jobbade inte. Jag älskade att krama främmande katter men skulle säkert inte ha kunnat ta hand om en själv. Riitta bodde i Finland, jag kände mig ensam och vågade knappt prata med körkompisar om jag inte var full. Det hände att jag drack en cider innan repet bara för att orka med så mycket folk på en gång. Mitt rum såg förmårrat ut, golvet syntes inte alls under allt skit. Jag bytte aldrig sängkläder och orkade inte ens tvätta kläder. Jag orkade inte diska och samlade så småningom största delen av korridorens tallrikar osv in i rummet. Jag hade inte råd att köpa mat - hur jag lyckades dricka så mycket ändå vet jag inte - så jag stal ett och annat ur grannarnas hyllor i köket. Jag mådde inte bra alls.

Nu älskar jag mitt liv. Det betyder inte att allt är jättekul och enkelt, jag äter fortfarande samma medicin och dricker fortfarande ganska mycket, men jag har ett bra liv nu och älskar det. Och jag älskar min Markus. <3

Snart flyttar vi!

Idag.

Jag menar igår, klockan är ju snart fem.

Så drömde jag så jag visste att jag hade sovit. Jag kände mig utvilad för en gångs skull! Tog bara en tablett (Propavan) för jag var så trött, kunde ändå inte somna innan jag hade knuffat Markus så att han slutade snarka. Och ändå vaknade jag några gånger, tror jag, i alla fall vaknade jag ganska pigg och orkade ta en Stor Stark [kopp kaffe] innan jag behövde gå. (En halvtimme efter Markus.)
Jag hade hunnit ta mackor med mig men visste inte om jag fick börja brödet som fanns på köksbordet...

På bussen hade jag tråkigt och läste kursboken. Tror jag. Lite trött var jag också.

Innan skolan köpte jag en Sub för att orka. Och drack två koppar kaffe under lektionen.

När lektionen äntligen var slut så sprang jag till bussen och märkte att den skulle komma fem minuter senare än jag trodde.

Jag spelade Tetris med min gamla trogna mobil och resten av resan tänkte (och nynnade) jag på körens jullåtar.

Så var jag hemma. Visste att jag behövde börja packa.

Och jag hade ju frågat Markus om jag fick dricka lonkero om jag packade duktigt idag.

Först satt jag vid hans dator, sen så började jag bli trött, sen så började internet bli trött, då började jag bli väldigt grinig. Men jag packade så att han tyckte det var mycket!!!!!!!!!!! <3

PMS. (Var otroligt sötsugen igår, det brukar jag ALDRIG vara pga min medicin!!)

Trött katt. Sovit så dåligt.

Men jag fixade hela marmorbordet (fick ont i ryggen som vanligt, hade ont i tassen fortfarande) och tände ljus på marmorbordet bara för att visa att det var så städat att jag kunde.

(Nu röker Taina igen så att all rök kommer hit. Åtta dagar!!! Jag vet att hon räknar dagar som jag. Men så skönt att slippa röklukten!!!!)


Största uppmärksamheten jag fick av Markus efter att han hade kommit hem var en kram och puss (efter att jag hade hämtat mat åt honom, internet funkade inte så min nörd skulle fixa det, till slut fick jag veta att det var Telias fel men min nörd fixade det i alla fall, vet inte hur) + kommentar att jag doftade chips. Nej, jag åt bara en kall köttfärsbiff till efter att ha serverat honom. Han åt sin mat till slut. Jag diskade och hämtade efterrätt (jultårtor som jag bakade till kören, det var inte många som blev över, de är populära! Jag minns sedan länge att Lars M. älskar dem... han sa det till mig i tisdags också! Och många andra. Så synd att Lars L. slutade också. Verkligen. Jag ÄLSKAR hans språknördshjärna och hans pianotassar!)

- ja just det, om Markus.

Han spelade tills han ville sova med mig. Jag hade inte sett alla program som jag ville än. Jag hade planerat att gå och lägga mig senast klockan fem...

[10/12/2014 22:50:29] Pupu: sofa
[10/12/2014 22:51:04] Kisu: soffa!
[03:59:14] Kisu: Här på bordet ser det ut som om jag har druckit jättemycket men om man jämför med vin... okej "lite" mer än vad jag trodde men jag är inte jättefull.
[04:02:52] Kisu: Om du hörde nån hicka eller skrika så var det Taina. Jag har druckit typ en lonkero i timmen. Inte särskilt full men inte trött just nu heller + ledig imorgon + sover bäst med din kudde utan nån som snarkar. (heart)
[04:04:36] Kisu: Pissa - två till - sova innan du går upp! Bra plan va? (heart)
Älskar dig (heart)

- Pupu kommer och skäller ut mig

[04:10:07] Kisu: ...det där var inte så snällt sagt...
[04:11:07] Kisu: varför är du alltid så elak mot mig??
[04:11:23] Kisu: ;(
[04:21:54] Kisu: Men jag fattar inte hur jag lyckades vara "dryg" mot dig nu. Satt bara här och var så tyst som möjligt. Ja, jag har druckit mycket men inte så mycket som på båten eller så att jag är överfull. Kom ihåg att "mer än halva plattan" är sedan klockan 14 (och inte hela plattan). Jag behöver sån här egen tid ibland och jag hoppas du kan älska mig ändå. Och jag ska mejla till Onnela, Riitta har redan mejlat till mig vad jag ska nämna. Men inte just nu.
[04:24:03] Kisu: ;(

Jag har redan börjat planera min 30-årsfest. Inflyttningsfesten ska kanske vara nån sorts övning inför 30-årsfesten?

Jag planerar tipspromenad i bokhyllan. I minst två lag - svenska, finska och kanske engelska om vi är många. Eller svenska/engelska, finska/tyska och engelska/andra språk?

Och jag har planerat -- nej katta trött katt.

RIITTA KOMMENTOI NYT JO NOIHIN EDELLISIIN! <3

Leimoista ja ennakkoluuloista

Pitkästä aikaa kittaan viiniä aamuyöllä - kaksi päivää vapaata ja sitten vielä kuusi praktik-työpäivää (viikonloppu mukaanlukien, mutta ensi tiistai on vapaa).

Demitän ja lueskelen blogeja yms, sitä tavallista. Väsyttää, mutta ei kiinnosta vielä mennä nukkumaan.

Sellaista asiaa vain, että tämä demipuheenvuoro oli lukemisen arvoinen:

Myönnän itsekin syyllistyväni ennakkoluuloihin. Tänään katsoin Postkodmiljonären special -jakson, joissa on julkkiksia tms. aina kaksi kerrallaan kilpailemassa miljoonasta kruunusta omaan lahjoituskohteeseensa. Nyt siellä oli Sören Olsson - siis se Bert-kirjojen tekijäparista tunnettu - joka keräsi rahaa FUB-järjestölle - kehitysvammaisten lasten, nuorten ja aikuisten hyväksi.

Sörenin ja parinsa astuessa esiin sanoin ääneen - olin yksin kotona - "toiks se tonne kehitysvammasen?!"

Eihän mulla siis mitään kehitysvammaisia vastaan ole, itse asiassa aion erikoistua työskentelemään sellaisten parissa ja vastaanottaisin mielelläni omaksi lapseksenikin kehitysvammaisen - tosin mieluummin adoptoisin kuin joutuisin miettimään, onko vika minun geeneissäni vai saivatko ajatukseni sen aikaan. Mutta kilpailu, jossa vaaditaan tietoa ja taitoa ja älyä ja sen sellaista...? Kun rahat kerran menevät hyvään tarkoitukseen, eikö Sörenin olisi kannattanut kilpailla parinaan vaikka se toinen Bert-kirjojen kirjoittaja tai vaikka vaimonsa (jonka kanssa hänellä on Down-lapsi, nykyään aikuinen, josta pariskunta on kirjoittanut kirjankin, se pitää hankkia heti kun löytyy!)?

Tuollaista siis ajattelin. Hävettää. Se kehitysvammainen nimittäin on tietysti tähän mennessä osannut enemmän kuin minä, Sören ei ole itse asiassa vastannut yhteenkään kysymykseen, on vain samaa mieltä koko ajan. Kaikki neljä oljenkortta on käytetty nyt, ja näiden hyväntekeväisyys-julkkis-special-jaksojen pituus on 20 minuuttia, joten tarina jatkuu ja päättyy torstain jaksossa.

Silti mietin vielä, kuinka paljon telkkarissa (tai netissä) näkyvästä on totta. Kaverille kilautettaessa se varmaan istuu takahuoneessa? Ja ehkä tietokone tosiaan arpoo fifty-fifty -oljenkorren, mutta kysymykset tuskin ovat tietokoneen satunnaisesti valitsemia. Ja saattoivat olla tällä kertaa ihan aavistuksen helpompia kuin tavallisesti - tai sitten ennakkoluuloni uskottelevat minulle niin.

Minä en pärjää edes kaikissa helpoissa kysymyksissä, pitäisi kai opetella Ruotsin kuninkaat ja niiden hallintovuodet tai -vuosikymmenet...? Ja pääministerit ja ties mitä.

En malta odottaa että näen seuraavan jakson, jossa Sören ja se kehitysvammainen... eiku, mikä sen nimi edes oli, Axel ja "se kirjailija"... ei se noinkaan hyvältä kuulosta. Sören ja Axel! Niin, haluan nähdä kuinka pitkälle he pääsevät - ja mahdollisesti, jos kaikki ei ole ennalta käsikirjoitettua, joutuuko Sören punnitsemaan Axelin kunnian ja järjestön rahojen välillä. Näyttää hiton hyvältä, jos Axel saa hoitaa koko kilpailun itse Sörenin vain nyökkäillessä, mutta jos muutama kymppitonni onkin siitä kiinni?

Vai taasko annan ennakkoluuloilleni vallan? Varmaa on ainakin, että Axel voittaisi minut tuossa kilpailussa. Paitsi jos kilpailisimme Suomen miljonääripelissä!

...

Jag såg Carl igår.
Jag var jättefull. =(

Varför kan jag aldrig råka träffa honom när jag inte är jättefull?
Så jag skulle kunna bete mig lite normalt??

Tur att jag inte minns allt.

(Och nej, älskling, det är inget du ska bli svartsjuk för. Fast det är förstås gulligt när du är svartsjuk. Du vet att jag inte försöker pussa andra än dig och hundarna. Igår försökte jag få en kram - fick inte. Han har nog lärt sig nåt!)

..

Någon (samma dumma anonym som förut??) kommenterade att han (troligen en kille) vill se flera (nästan) nakenbilder. Tack, jag tog det nästan som en komplimang. Eller inte. Kul att vissa gillar tjockisar men jag tycker inte om min kropp. Bikinibilderna skulle visa hur kul jag hade med Riitta sommaren '13, då hade jag ingen riktig baddräkt så jag badade i bikini. Nu har jag baddräkt men ser äcklig ut i den också.

Igår åkte Markus och jag till Gävle, besökte hans faster (33 år) och hennes kille (26 år, snart 27, Markus gamla klasskompis). Jättefint. Men jag orkar inte posta bilder, de finns redan på fb.

Idag (lördag alltså) åt vi på en kattbra restaurang innan vi åkte hem. Nina och Toni skulle göra nåt annat, annars hade vi kanske stannat två nätter. Markus bjöd mig på mat (igen), förrätt, huvudrätt, två cider, en kaffedrink (jag ville inte ha efterrätt), en pepsimax med minttu. Hela middagen för två personer kostade typ 1045 kronor eller nåt sånt. Och det var ingen jättedyr mat, fish&chips kostade minde än 90 tror jag.

Jo, jag orkar visst posta bilder på maten. Och min söta lilla pippelipuppeli <3 <3 <3

Nu sitter jag vid min egen dator i "vardagsrummet" i källaren, Markus ville sova när jag började dricka vin. Jag hade min trelitersbox med mig i Gävle, men de bjöd på vin och Markus hade köpt cider till mig och en flaska Minttu, så jag öppnade mitt vin först när vi kom hem ikväll. Då var jag lite trött men nu är jag inte så trött. Inte sömnig i alla fall. Ska dricka lite till och njuta av egen tid vid datorn, och tanken att jag kan sova så länge jag vill imorgon.

Fast Wilma och Vincent kommer hit... undrar om jag lyckas säga några regler den här gången om Wilma vill leka med mina dockor? INTE röra ansiktena. Bara en docka i taget, inte lämna dem på golvet. BARA JAG får byta deras kläder. Helst skulle jag säga att ingen får byta perukerna... men varför inte, de som inte är fastlimmade. Stackars Elias (eller var det Silas?) fick vara tjej förra gången Wilma var här - fastän hon kollade i byxorna om det var kille eller tjej. De små som inte har några könsorgan var tjejer enligt henne. Luna fick heta Glittra eller nåt sånt, jag minns inte vad Stellas nya namn blev, Luna/Glittra var Wilma själv för att hon var vackrast enligt henne. Jag fick välja också, jag var Deena - vem annars. Fast Deena var mamman i familjen enligt Wilma, och Johnny var pappan. Kul att Wilma kommer ihåg att Johnny är en kille iaf ;)

Sist de var här hade alla dockor sina ögonfransar kvar efteråt. Jag håller tummarna att det går minst lika bra imorgon! Helst utan glitter i Markus säng. Jag har skaffat nya Astrid Lindgren -böcker, men det är inte så lätt att lura dem att sitta och lyssna... Riitta köpte iaf Kajsa Kavat -samlingen till mig i torsdags, jag älskar den! Den innehåller en berättelse som inte finns med på de finska översättningarna. Under körsbärsträdet heter den. Handlar om en flicka som sitter under trädet som kanske är ett önsketräd, hon önskar att någon skulle komma och en tant kommer, hon berättar om sin mamma... nej men nu ska jag inte spoila, Riitta, du ska få läsa den. ^^

Imorgon kommer alltså ungarna. Säkert äckligt tidigt =P men då har de mummus dator (iPad eller nån sån). Och vovvarna och Markus. Jag ska sova länge. Hoppas jag!

På måndag ska jag inte sova länge. Då börjar första praktiken. Jag ska vara i Uppsala innan klockan sju. PÅ MORGONEN. Och nu menar jag inte morgon som i "morgonkaffe och Salatut elämät", 19:00, nej, jag menar morgon som 07:00. INNAN det ska jag vara där.

Hoppas det inte blir lika tidigt varje dag. Nattpass skulle vara perfekt ibland! Fem dagar i veckan i fem veckor. Jag blir trött när jag tänker på det! Fast på de senaste dagarna, eller nätterna menar jag, har jag faktiskt lyckats sova bra. Precis efter att jag bad min psykiatriker skriva ut riktiga sömntabletter. Men det kan vara bra att ha. Det är så jävla jobbigt att inte kunna somna.

Men nu skulle jag lätt kunna somna - men jag vill inte än! Mer vin! Läsa demi! Läsa bloggar! Kanske ska jag sova om en timme eller så?

Förresten, jag fick B på första provet!! A = bäst, perfekt, E = godkänt. Stolt katt!